Igår var vi så äntligen till Mossman Gorge för att få se lite australisk regnskog. Vi hade bokat en guidad tur – Aboriginal Legend Dreamtime Walk – som visade sig bli en privat tur eftersom det var bara vi.
För ett år sedan öppnade de ett besökscenter för Mossman Gorge och det var fint och välordnat. En liten konstutställning fanns också. De berättade att man knutit turismutbildning till centret så det fanns mycket positivt där. Själva samhället Mossman var inte stort och områdena där aborginerna levt/lever är idag klassade som nationalpark, med allt vad det innebär. Ni kan ana att det inte bara är positiva utfall…
Vi fick oss iallafall en väldigt bra tur med en guide (Matty) som berättade om regnskogen, växter, aborginernas levnadssätt och tro. Han berättade också om sina upplevelser som barn och om hur hans föräldrar tog honom med på ”camp” när det var skollov. Det var dock inte camping med tält eller husvagn, utan det var på det sätt som aborginerna levt med barkhyddor som bostad. Detta gjordes för att påminna honom om sitt ursprung.
Promenaden tog drygt två timmar men var inte speciellt jobbig alls. Det hela avslutades med att vi fick te och scones. Vi såg några fåglar men annars var det inte mycket djur. Men igår hade de sett spillning av en cassuar… De säger att det är lite kallt nu så djuren rör sig inte på samma sätt som på sommaren. Det hade ju varit häftigt med några djur men själva regnskogen i sig är ju urspännande. Vi fick se flera spännande växter och smaka på några konstiga bär. De var rätt goda – och vi mår alla som normalt (hi hi hi).
Efter vandringen åkte vi ner till nationalparksområdet där vi gick omkring själva en stund. Gångbanor ovanför markhöjd gjorde att man blev som omsluten av regnskog. Gick ner till en flod med kristallklart grönt vatten. Där badades det, om än att alla såg väldigt frusna ut. Japp, det var kallt! Vi hoppade ändå i, bara för att ha gjort det liksom. Uppfriskande!
Men det var också där det hände…
På tredje dagen i Port Douglas så blev jag då biten! Inte av en spindel, inte av en orm och inte heller utav en krokodil eller en cassuar – utan biten av en fisk!!! I floden fanns vackra jungle perch och vi fotade några. Men så plötsligt så känner jag hur något griper tag om mitt underben och liksom hugger/raspar till. Trodde det var någon som försökte skoja med mig men när jag tittar ner så ser jag ingen -förutom en svart/brun fisk. Hur förvånande som helst!! Så här såg benet ut när jag kom upp (uppifrån perspektiv)
Ett ca fem centimeter långt bitmärke. Man vet aldrig vad som lurar bakom hörnet. Men att ha blivit biten av en fisk blir ett skojigt minne!
Från Akkis Till Adelaide 